tisdag 23 april 2013

Flanosaga: Skräp-ödlan

Här bjuder jag på en liten flanosaga som passar till miljöveckan. Sagan är baserad på boken Skräp-Ödlorna av Michael Foreman.
 

 Här står en man och tittar upp mot en stjärna. Han försöker nå stjärnan, men den är får långt bort. Bara fåglarna kan flyga närmre tänker han. Jag vill också flyga säger gubben
 
 
Mannen går ner till sina fabriker och befaller sina arbetare att bygga en raket åt honom.
Såga ner alla träd och elda med allt som kan brinna!

 
Dygnet runt eldar man i fabrikernas ugnar. Rök och gaser släpps ut och skräp och avfall väller fram.

 
Till slut är raketen klar, men den får inte plats någonstans. Överallt finns bara massa högar med fabrikernas avfall. Mannen måste sätta raketen högst upp på en soptipp och startar sin färd mot stjärnan

 
När mannen landar på stjärnan försöker han hitta något vackert att titta på, men hittar inget. Inga träd eller blommor. Gubben får syn på en annan stjärna och bestämmer sig för att resa till den istället.



På jorden stinker det nåt fruktansvärt av allt avfall. Stanken väcker jätteödlorna som legat och sovit i vulkanerna i många år. Fy säger ödlorna och håller för näsan. Här stinker det! Allt är förstört. Ska vi kunna bo här måste vi städa!
 

 
När jorden är ren igen börjar blommor och träd växa över hela jorden.

 
När gubben landar på den andra stjärnan vet han inte om att det egentligen är jorden han landat på. Åh vad fint här är säger gubben. Det här är mitt paradis!


Vems paradis? Säger ödlorna som råkade höra gubben. Du pratar bara skräp! Du förgiftat planeten och nu har vi städat efter dig!
Har jag? undrar gubben. Är detta jorden? Då kanske jag kan få till den?
Nej! Säger ödlan. Jorden är allas och vi ska vårda den ordentligt! 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar